Internet överträffar allt
Internets fader Vinton Cerf spår att nätet snart blir en naturlig del av vår vardag. Elektronisk handel är nästa stora steg, men på sikt kopplas såväl kylskåp som läsglasögon till Internet. Sina kloka visioner till trots menar Cerf att framtidens Internet med säkerhet överträffar även de djärvaste profetior.
Precis som elektriciteten breder Internet ut sig överallt. Får man tro Vinton G. Cerf kommer Internet om några år att inte bara förknippas med persondatorer, utan användningen expanderar till områden som vi i dag inte ens kan drömma om.
Internet har fördubblats i storlek för varje år som gått sedan 1988. Tillväxten fortsätter och vid sekelskiftet väntas 1,6 miljoner nät och 300 miljoner datorer är anslutna, vilket motsvarar ett traditionellt telenät med 600 miljoner linjer.
– En av Internets absoluta styrkor är att man problemfritt kan distribuera en blandning av bilder, film, ljud och data, säger Vinton Cerf som spår att hälften av all telefoni sker via Internet år 2010 och förklarar fördelen med detta:
– Om du hittar information om en produkt på nätet som tilltalar dig kan du klicka på en knapp för att tala med säljaren. Få andra medier kan uppvisa så påtagliga kombinationseffekter som Internet.
Underlättar i vardagen
Internet byggs kontinuerligt ut för att kunna hantera såväl fler användare som ett ökat inslag av ljud, både telefoni och radio, samt rörliga bilder i form av teve och videokonferenser. Just multimedia är något som vi får se mer och mer av på nätet, och dessa tillämpningar kräver betydligt större bandbredd än traditionell e-post.
Onlinehandel är ett stort steg för Internet, säger Vinton Cerf. Snart finns de tekniska förutsättningarna för att kunder på ett säkert sätt ska kunna beställa varor och betala för sina inköp med kort.
På lite längre sikt är det i hemmet som de mest påtagliga förändringarna väntas ske. Avancerade lokala “hemnät” med sensorer som styrs av datorer är länkade till Internet. Fler apparater än människor på nätet framgent, spår Cerf och exemplifierar med din villapanna som elleverantören tillfälligt kan stänga av via nätet om det är ont om kraft.
Denne framtidsinriktade och kunnige Stanford-utbildade forskare anser att Internet kommer att underlätta vardagsgöromålen. Utan att egentligen alls märkas.
– Badkaret fylls automatiskt med vatten och din frukost ordnas till medan du motionerar en stund på morgonen eller sträcker ut dig i sängen en stund till, spår han. Är det tomt i kylskåpet skickas en beställning till affären.
Kollar hälsoläget
Dagens pyssel med att installera program och få Proxy-servrar, DNS, IP-stackar och så vidare att fungera är snart historia. Cerf jämför själv gärna Internet med automatiska, självöppnande dörrar och förklarar att livskvaliteten påverkas positivt på många olika sätt:
– Nätet hjälper dig även att ta full kontroll över din hälsa. En sensor mäter sockerhalten i urinen vid varje spolning.
Och varför skulle vi inte tro på hans profetior? Såsom pappa till Internet både följer och driver Vinton Cerf på sin baby i utvecklingen.
Cerf har varit höggradigt delaktig i Internets framväxt redan från början. Han utvecklade TCP/IP (Transmission Control Protocol/Internet Protocol) tillsammans med Robert Kahn på 1970-talet. TCP/IP är ett av de fundament som Internet vilar på. Med hjälp av detta protokoll fås datorer av olika storlek och typ att samverka i nätet. HTML-språket, som används för att skapa webbsidor, länksystemet HTTP är två andra viktiga ingredienser.
Efter att ha svarat för den grundläggande utformningen av det vi nu känner som Internet ansvarade Vinton Cerf för uppbyggnaden av MCI Mail, som på sin tid var ett av världens första öppna e-postsystem. Mellan åren 1992 och 1995 satt han som ordförande i Internet Society.
Nätets fader
I dag bär Vinton Cerf titeln Senior Vice President of Internet Architecture och råder i denna egenskap över frågor som rör övergripande nätarkitektur inom MCI Communications Corporation. MCI driver för övrigt det största och viktigaste stamnätet för Internet-trafik i USA. Med hjälp av den nya VAULT-arkitekturen ska MCI nu länka ihop traditionella telenät och paketförmedlande nät som Internet för att uppnå en ökad flexibilitet.
Det är mot denna bakgrund som denne lågmälde forskare brukar kallas för nätets fader. Själv är han, som vanligt, något mer blygsam, och nöjer sig med att konstatera att han nog var den som blev uppkopplad först. På en skylt som hänger hos driftsteknikerna på MCI Operations Center står det mycket riktigt att “Vint Cerf må vara pappa till Internet, men det är vi mödrar som ska få det att fungera.
– Jag har alltid anat den sprängkraft som funnits i nätet, säger han och menar att orsaken till Internets snabba tillväxt under de senaste åren står att finna i vårt samhälle som det ser ut i dag:
– Vi vill ha allt och vi vill ha det omedelbart. Internet uppfyller de kraven.
Vinton Cerf bekräftar svårigheterna att blicka in i framtiden. Femtio år med det snabbväxande Internet, som ständigt vidareutvecklas, kan jämföras med flera hundra år inom andra teknikområden, menar han. Ändå är han med glädje beredd att försöka.
Datorn i uret
De datorer som vi använder i början av nästa sekel ser exempelvis inte ut som en PC av i dag. Vinton Cerf spår att den ständigt pågående miniatyriseringen gör det möjligt att konstruera datorer, stora som armbandsur, som bärs runt handleden. Öronsnäcka och “fingermus” är sammankopplade med datorn via radiosignaler. Bildskärmen är ersatt av ett par specialglasögon med hög kvalitet:
– Framtidens morgontidning distribueras via nätet och det är bara att sätta sina läsglasögon på näsan så ser man nyheterna framför sig på ett bekvämt, virtuellt läsavstånd.
Flera av Cerfs visioner är faktiskt realiteter redan i dag. De så kallade pushtjänsterna på Internet har exempelvis börjat bli populära trots att de både tekniskt och innehållsmässigt har en bra bit kvar till fulländning. Idén är att automatiskt skicka nyheter till användaren som därmed slipper att gå ut på nätet för att aktivt söka upp önskad information. Det räcker att registrera sina intresseområden för att rätt information ska leta sig fram till den egna datorn.
Morgondagens datorer och nya sätt att distribuera information till trots, spår Cerf att Internet inte utan vidare slår ut möten där människor träffas ansikte mot ansikte. Möjligen kan det tekniska genererationsskiftet påskyndas i och med att nätet etablerar sig som ett generellt transportsystem för all slags information.
– Enligt min mening är Internet, i likhet med mobiltelefonen, ett komplement snarare än en ersättning till de kommunikationssätt som nu används.
Som så många av sina forskande kolleger oroas Vinton Cerf av det faktum att de statliga anslagen till forskning och utveckling minskar när ekonomin kärvar eller går på tomgång. Grundforskning, där projekt oftare läggs ned än kröns med framgång, kan inte enbart bekostas av industrin. Upplys dina politiker om vikten av forskning, säger han och fortsätter:
– Att satsa pengar på grundforskning är den bästa investering inför framtiden som ett lands regering kan göra.
Djärva visioner
ARPA (Advanced Research Projects Agency), som kom till på 1950-talet och bekostades av det amerikanska försvarsdepartementet, är det mest näraliggande exemplet. ARPA-projekt har tillfört samhället stora mängder värdefull grundkunskap som sedan förädlats och använts av kommersiella företag.
– Trots att kritiker varnade för att använda parallella datorer samt paketförmedling i datanät stöttade ARPA oss forskare, säger Cerf som påminner om att Internet vuxit fram ur just ARPANET. När Internet nu har utvecklats till en miljardindustri är det ingen som ifrågasätter det stödet.
När den smått legendariska organisationen ACM (Association of Computing Machinery) firade sitt 50-årsjubileum i hjärtat av Silicon Valley var Vinton Cerf förstås en av de IT-profiler som bjudits in. Han blickade tillbaka på de gångna femtio åren – samt, i den mån det nu är möjligt, försöka beskriva hur Internet ser ut om 50 år.
– Då är jag inte längre i livet, slutade den nu 56-årige Cerf sitt anförande och summerade genom att konstatera:
– Men en sak är säker, och det är att jag kommer att leva så länge att det finns många möjligheter för mig att ångra att jag inte var ännu djärvare i mina visioner.
Sedan dess…
Tiden rusar och det har nu, helt plötsligt, gått rätt många år sedan denna intervju först publicerades i Effektiv Kommunikation. Och det är väl bara att konstatera hur rätt den numera 80-årige Vint Cerf hade.
